Det är fredagkväll och maken är iväg på jobb långt, långt borta. Eftersom jag tränade fick barnen order om att sätta på ugnen kl 19.00. Det blev babyribs och potatiskroketter.
Den maten gjorde förmodligen träningen ogjord.
Men det spelar ingen roll. Vi åt tillsammans och pratade och skrattade. Jag tycker att det är kul när barnen börjar komma upp i den åldern att de kan skämta och uppskatta ironi. Däremot får jag skrämselhicka ibland när det under samtalen kommer fram hur lite de kan. Idag visade det sig att ingen av dem visste vad Polens huvudstad heter.
Jag är urusel på geografi. Det gör ingenting. Jag har alltid hittat hem. :)
SvaraRaderaPs....har banat mig väg till köket genom alla människor...du har fått något varmt i halsen..så den håller ;-) man vill ju inte vara orsak till halsbryt lixom.
SvaraRaderaMen du..har du sett så många vi var/är..eller vad man kallar det...
*kramar om*/caja
Men nu vet dom?? Viktigaste är att man har kontakten med dom :) och att man får äta ribbs ibland! Guuuud vad sugen jag blev på det!
SvaraRaderaNu vet inte jag hu gamla barn du har, men jag arbetar på högstadiet och jisses vad förvånad man kan bli ibland... Å andra sidan blev jag helt paff över en lärares okunskap häromdan också! *s*
SvaraRaderaPolens huvudstad kan man lära sig snabbt, det tar bara några sekunder. Att ta hand om sin mor och fixa iordning mat åt familjen - det är riktig kunskap det!
Knaster: ja det är ju det viktigaste
SvaraRaderaCaja: Ja vilken fest
Lippe: Nu vet dom, hoppas att de kommer ihåg det i framtiden oxå
Stina: Du har så rätt