lördag 28 september 2013

Tandfen

Läste ett inlägg på Bosse Lidéns blogg och kom att tänka på en sak som hände när jag var liten.

När vi var små la vi våra tappade mjölktänder i ett glas vatten och på morgonen efter hade de förvandlats till en 5-krona kom ihåg att detta var för länge sedan, innan guldpengen var uppfunnen.

Åter till saken.

Min lillasyster hade tappat sin tand och la den i ett glas vatten. Så långt är allt väl men hon hade missat det viktigaste när det gällde förvandlingsnumret - hon hade inte sagt till någon vuxen.

Morgonen efter springer hon glatt ut i köket för att titta, men där finns varken tand eller peng. Min morfar var törstig och drack upp vattnet och tanden tror vi - det finns i alla fall ingen annan förklaring eftersom tanden var borta och glaset var tomt.

8 kommentarer:

  1. När jag var liten la jag också mina tappade tänder i ett glas vatten. Under natt värpte tanden småmynt, kronor, 10- och 5-öringar. Tanden var som hade värpt var alltså kvar i glaset. Alla tappade tänder sparade jag i en burk där de vittrade sönder.

    SvaraRadera
  2. Hm, tragiskt....min bonusson tappade en tand på McDonalds en gång o la den på matbrickan o sen slängde jag allt som låg på brickan, inklusive tanden....inte så populärt.

    SvaraRadera
  3. Esset har inte några egna barn och ingen vana. När Anders skulle titta innan sängdags efter en tappad tand var den borta. Men det löste sig då vi letat i diskmaskinen, Eureka! Så fick då glaset stå kvar på bänken och på morgonen en guldpeng!

    SvaraRadera
  4. Hej på dig!
    Ja din morfar hade nog slurpa i sig det .
    Trevlig läsning hos dig.
    Ha en fortsatt fin söndag nu!

    SvaraRadera
  5. Men fy! Och stackars lillasyster :-)

    SvaraRadera
  6. stackars din lillasyster, fick morfar reda på att han druckit upp tanden?
    kramar

    SvaraRadera
  7. Stackars lillasyster! Din berättelse får mig att tänka på mammas moster. Hon la sina löständer i ett glas på diskbänken över natten. Dottern hade pojkvännen sovandes över. Han var rätt "ny" och ville inte göra så mycket väsen av sig. Han smög upp på natten, greppade i mörkret ett glas från diskbänken. I med vatten och drack. Inte så länge tror jag, men jag undrar om han skrek när tänderna slog i hans mun? Bläh!

    SvaraRadera