Nu har jag fått den. Min första elaka kommentar, eller elak och elak…. Men en kommentar av någon som tycker sig ha rätt att ge pekpinnar utan att ta reda på fakta. (Självklart av en som jag aldrig tidigare kommunicerat med).
Det är inlägget om utvecklingssamtal det gäller. Det där jag beklagade mig över att skolan inte klarade av att kommunicera ut till berörda lärare när barn har speciella behov.
Så här skrev anonyma Anna:
Ibland är det bra om föräldrarna kanske informerar läraren, jag menar som förälder kan man bara inte sitta och rulla tummarna utan måste KOMMUNICERA. Inte alls mörkligt att sådant missas när föräldrar lägger äver allt ansvar på skolan. Ta ansvar. /Anna
Eftersom jag inte tror att Anna kommer att gå tillbaka till inlägget och läsa svaret så skriver jag det här (då är det lite större chans att hon ser det). Här kommer mitt svar:
Tror du inte vi har gjort det?! Vi har pratat med de skolor som har berörts, vi har haft utvecklingssamtal och åtgärdsprogram och den ena med det tredje. Med denna skola hade vi dessutom ett extra möte INNAN skolstarten för att allt skulle fungera. Vi blev lovade att information skulle gå ut till alla berörda lärare ändå fungerar det inte!
.
Lugn vännen, jag ska ordna en kurs där man lär sig skaffa sig ett eget liv. Kram x 1000 vita Findus ärtor.
SvaraRaderaDet är klart att ni har kämpat, det är ju därför det blir så tröstlöst när det inte fungerar.
SvaraRaderaSvar på din kommentar hos mig: CK = cambridgekuren.:)
SvaraRaderaOch instämmer med Åsas kloka ord som kommentar till detta inlägg.
Det verkar som om en del tror att vi föräldrar på något sätt sitter ihop med våra barn och att vi ser och är med om allt de gör och säger. Vi tar vårt ansvar för våra barn och vi gör allt vi kan för att hjälpa dem på alla sätt. Vi kan inte vara med våra barn i skolan. Därför måste skolan ta ansvar för att våra barn får den hjälp de behöver när de är där. De är de skyldiga till.
SvaraRaderaVarför alltid anonyma kommentarer? konstigt.
SvaraRaderakramar från mig!
Egentligen ska man inte behöva informera skolan om att ett barn har dyslexi. Det är skolans och lärarnas ansvar att se till att barnen får den hjälp och utbildning de är berättigade till.
SvaraRaderaLärarna ska ha den kompetensen att de kan avgöra om en elev behöver extra stöd. Att påstå att ansvaret ligger på föräldrarna vittnar om en förbluffande okunskap om hur skolan enligt lag ska fungera.
Jag förstår att du blir ilsken. Det är väl klart som korvspad att du har haft ett visst tjafsande med skolan redan tidigare.
SvaraRaderaMen...hos en del går inte hissen ända upp och en del har för många indianer i vassen...och det får man försöka leva med. Tyvärr.
Kram <3
Dito Huskatt!
SvaraRaderaMycket problem med dyslexi-utsatta i skolan, min lillasyster går i åttan nu, och mamma har försökt från alla håll och kanter att få hennes dylexi på papper, så hon kan få tillgång till de resurser som hon behöver. Och möjligheten att ligga på samma nivå som dom andra i klassen.. Mamma har krävt en dyslexiutredning sen syster gick i fyran, men icke.. (och då har mamma dyslexi oxo, vilket bör göra att skolan verkligen agerar och tar tag i det)
Kram
Strunta i pekpinnekommentarerna. Jag skickar lite kramar som du kan läsa i stället.
SvaraRaderaJag tror alla fattade detta utom just denna människa! Klart man informerar... Har ju själv ett barn med en sjukdom som gör att allt blir lite speciellt så jag vet...
SvaraRaderaSå enkelt att skriva elaka saker. Undrar varför man gör så? Kram på dig!
SvaraRaderaVissa skulle man ju vilja knäppa på näsan riktigt ordentligt. Strunt i henne, hon är säkert lärare ;)
SvaraRaderaTack allihop för ert stöd. Det värmer
SvaraRaderaFru Venus: Findus vita ärtor är precis vad jag behöver efter det här
Åsa o Chrissan: Det stämmer bra
Knaster: Det har du rätt i. På dagtid är de skolans ansvar
Malla: det kan man fundera över. Tack
Conny: Kul att du tittade in, välkommen. Jag håller med dig - ofta får man kämpa i hård motvind för att överhuvudtaget få remiss till undersökning
Huskatt: Tack för kramarna
Madelene: Se till att få en remiss. Anledningen till att de inte vill att barnen ska få diagnosen är att de får större krav men ingen högre elevpeng. Dyslexi ingår i vanliga elevpengen. Kolla på dyslexiförbundets hemsida http://www.fmls.nu/start.asp?sida= så kan ni säkert få hjälp där
Tant Grön: tack för kramarna
Renée: Inte är man tystlåten precis..., det kan vi inte anklagas för ;)
Spader: Tack för kramen. Ja man undrar ibland
Ann: ha ha. Det är hon säkert... Det finns jättebra lärare som när de har infon verkligen gör ett kanonjobb. Sen finns det ju tyvärr andra...
är bara att konstantera att vissa har för mycke fritid och spyr galla ur seg utan att veta va dom pratar om...stå på deg :) kramar i massor
SvaraRaderaFörstår att du är frustrerad, det blir man lätt när det handlar om sina barns bästa och skolan där man allt som ofta kan känna sig helt maktlös när kommunikationsproblemen uppstår.
SvaraRaderaStyrkekramar härifrån, hoppas det reder ut sig.
mary-ann och Perny: Tack
SvaraRadera