Uppfostringsmetoder

Mina barn är snart vuxna om man tittar till åldern. Men går man efter hur de uppför sig kan man tro att de går på lekis.

Dottern vaknar och sätter på TV:n sen går hon ut i köket för att fixa frukost. Hennes plan är att sätta sig i soffan och äta en mysig helgfrukost framför TV:n. Under tiden vaknar hennes storebror som även han går ner i köket och fixar frukost. Han gör detta något snabbare och sätter sig i tvsoffan med samma plan som dottern.

Problemet är att han vill se ett annat program/film och att båda hade tanken att sitta själva i soffan och mysa. Nu utbryter krig därnere och med samma lösning som när de var små, nämligen ropet på: -Mamma!

Som den pedagogiska och rättvisa ömma moder jag är går jag ner. Skriker säger till dem att de att de uppför sig som småungar, stänger av TV:n och säger åt dem att de ska äta frukost i köket. Sen tar jag tv-dosan med mig och går.

Ibland önskar jag att jag hanterar saker lite mer vuxet