söndag 23 september 2012

Jag är fascinerad

av hur mycket en tonåring kan låta.

Tunga steg så att huset skakar, dörrar och luckor som smäller, musik som spelas, höga röster osv.

Och allt detta när de är glada
Upplagd av kl.
Etiketter:

10 kommentarer:

  1. Lippe23 september 2012 kl. 20:17

    Jag undrar om VI förde så mycket oväsen ;)

    SvaraRadera
  2. Susjos23 september 2012 kl. 20:23

    Ja, de kan det där med att låta :)
    Men när de sätter sig vid datorn med hörlurarna på,så hör man inget av dem!
    Här ser jag bara på skorna om de är hemma eller inte!

    SvaraRadera
  3. Mallan23 september 2012 kl. 20:26

    Hahaha! Jag känner redan hur jag längtar tills barnen är där ;-) Kram

    SvaraRadera
  4. Agneta 23 september 2012 kl. 20:35

    Hur bär de sig åt tro?

    SvaraRadera
  5. Singelmamman23 september 2012 kl. 20:59

    Hahaha! Eller hur. Min tonårsdotter har ett sätt att öppna sin dörr så att jag tror att hon är argare än en hel koloni bålgetingar och vill slita ner dörren och karmen. Då är hon också glad. :-D

    SvaraRadera
  6. Joachim23 september 2012 kl. 21:03

    Jag var minsann alltid knäpptyst!... eller oftast... eller åtminstone ibland... ;)

    SvaraRadera
  7. Jenny23 september 2012 kl. 21:35

    Oj. Man kanske inte ska klaga på en sjuåring och en nioåring då;)!?

    SvaraRadera
  8. fialia24 september 2012 kl. 07:34

    Ja plus alla hand dukar på golvet efter varje dusch som kan bli tre ggr per dag, hehehehe
    Har inga barn hemma längre, skönt!
    ha de Fia

    SvaraRadera
  9. Västgötskan24 september 2012 kl. 19:17

    Jag ser verkligen fram emot tre tonårssöner med kompisar.... *harkel* ;-))

    Kram M

    SvaraRadera
  10. Sus24 september 2012 kl. 21:06

    haha, ja jösses..

    Jag saknar det där ljuden. Varje dag.

    SvaraRadera

Prenumerera på: Kommentarer till inlägget (Atom)