Så här i skolstartstider tänkte jag berätta en rolig episod från när sonen började skolan.
Han kom hem med sin läsebok och stränga order om att den skulle vara inslagen till dagen efter. Sonen valde omslagspapper och jag hjälpte honom att slå in boken enligt konstens alla regler.
Men sonen blev jättearg och menade att så skulle man inte slå in boken. När jag frågade hur man skulle slå in den visade det sig att han trodde att man skulle slå in den som om det vore ett paket.
Gullungar!
SvaraRaderaHahaha! =)
SvaraRaderaHahaha, nä vad gulligt! :-)
SvaraRaderaHAHAHAHA! Klart det skulle vara paket av boken.:D
SvaraRaderaOch ge den tillbaka till fröken/magistern kanske?
SvaraRaderaJag gillar hur han tänkte.:-)
Hahaha! Ja, det där är ju inte så lätt att veta!
SvaraRaderaMen åh, ja tänk vad barnen tolkar orden så annorlunda, vi vuxna vet, barnet "tror" efter sina erfarenheter! Man får lust att ge honom en kram :)
SvaraRaderaHa, ha, vore svårt att använda den då men sött tänkt!
SvaraRadera:-)) Åh vad de tiderna var underbara!
SvaraRaderaSmart ju! Då skulle han sluppit plugga! ;)
SvaraRaderahahah :D
SvaraRaderaLogiskt.
SvaraRaderaHahahahahahaha! Så bra!
SvaraRaderaKlart som korvspad att han trodde att det var så den skulle slås in. Det skulle vara roligt att veta vad han tänkte att det skulle vara till för.
SvaraRaderaSå kan jag också slå in, annars får jag helt enkelt delegera till Esset.
SvaraRaderaDom e för goa,
SvaraRaderaha de Fia
Bokstavligt talat, så att säga.
SvaraRaderaMen åh så sött. :)
SvaraRadera